Grus svider
Ett träningspass innan näst sista, även ett tempoetapp i Tour de France var på plats idag. Upp med tuppen för att ladda med ett ordentligt frukostbord bestående av bröd, skinka, ägg, musli, yoghurt och till sist kaffe. Mmm!
Samling som vanligt framför Djäknebergsskolan och märkbart blev att det var så många som dök upp, allt som allt, 10 personer!
Vi rullade på via Vallby, Skerike och förbi Skultuna mot Ramnäs. Bengan trissade upp farten genom att hojta att jag var fartsugen (?) och Jocke drog på med Bengt på rulle. Jag reagerade direkt och körde ifatt dem och fick med mig Tommy på mitt hjul. Det tog inte lång stund när 4 blev 3 och alla Vi drog på långa körningar mot Ramnäs. Vid vänstersvängen mot Hallsta väntade Vi in resten av gänget.
Väl samlade igen drog gruppen på igen och det togs ett beslut att det skulle rulla via Surahammar och den gamla vägen genom Olsberget mot Hallstahammar.
Lite ovetande hur vägsträckningen gick, höll det på bli en riktig krasch mellan mig och Jocke. Jag och han ligger längst fram, där jag ligger till höger och tittar bakåt för en signal att svänga höger eller inte, mot Olsberget. Precis när jag vänder blicken framåt igen svänger Jocke höger, mitt framför mig.
Jag blir helt överraskad, på väg rakt fram och är tvungen att låsa bromsarna både på fram och bakhjul men troligtvis räddar det oss båda. Det är inte är många millimeter till att jag ”touchar” bakhjulet på Jockes cykel i 40 km/h.
Nåja, hann inte ens blir rädd och Jocke märkte inte att det var så nära att både han och jag kunde legat på backen med sönderskrapade kroppsdelar. Resten av klungan såg allt och var helt bombsäkra att en krasch var oundviklig!
Under ett kort stopp i Hallstahammar bestämdes att gruppen skulle fika i Strömsholm och med medvind i ryggen ökades farten igen. För min del höll jag på ställa till det igen vid viadukten över Kolbäcksvägen. Lasse som kör framför mig ställer sig upp och som alla vet, förflyttas cykeln någon decimeter bakåt om man inte skjuter fram den precis innan man ställer sig upp. Jag håller på och kör in i hans bakhjul men avvärjer det i sista sekunden.
Ny fartökning i kantvinden mot Strömsholm och efter backen sätter Jocke igång en fartökning och jag hänger med på rulle. Jag kommer ifatt honom och det är dags att svänga in på fiket vid Strömsholm.
Om det inte var nog med incidenter så borrar sig mitt framhjul ned i gruset vid fiket. Jag hinner inte få av fötterna ur ”clipsen” och jag faller ned mot gruset med båda fötterna fast i pedalerna. Skrapar upp armbågen, vaden och höften. Detta stillastående och kan inte ens föreställa mig om vurpan hade kommit vid första incidenten i 40 km/h. Huhh!
Lite plåster på såren med en välbehövlig fika och efteråt rullade Vi igång mot Rytternevägen.
Som alltid går det lite lugnare i början på den vägen men sen ökar farten i backarna. Till slut är det är dags för en skyltspurt efter Örtagården och jag satsar alla mina kort på en långrökare. Med kraftig motvind kör både Johan och Jocke ikapp ifatt mig. Jag tar rulle på Jocke innan skylten men kommer inte förbi honom. Nästa fartlek blir innan Johannisbergsvägen och jag försöker utmana Jocke igen, men har inte krafterna då mjölksyran redan har ställt till det innan.
Sammanfattningsvis ett bra pass med en många intensiva fartlekar och distansen blev totalt ca 9,5 mil. Väl hemma var det bäst och sköta om de svidande såren. Snart är det dags för TDF-tempot! Hurray!
[nggallery id=9]
